Veckan med Vickan – varje söndag

Veckan med Vickan – varje söndag

Brainbuilding – vår nästa stora folkrörelse

Senaste inläggenPosted by Victoria Lagercrantz Sun, October 23, 2011 13:40:07
Damen framför mig på 7Eleven ska ha en tidning och halstabletter för totalt 37 kronor. Hon räcker en femhundrasedel till killen i kassan. Sen börjar hon rota i plånbokens djup.
– Här – jag har 37 här, jämna pengar.
Hon viftar segervisst med tjugan och mynten.
Men kassakillen står redan med växeln, 463 kronor, i handen. Damens femhundring har försvunnit i 7Elevens säkerhetsystem: ett omslutande valv som minskar risken för de anställda att bli rånade.
– Det går inte, jag har redan matat in sedeln, säger killen.
– Jamen, jag vill ha tillbaka min femhundring! säger damen skarpt.
Killen skakar på huvudet.
– Tyvärr, det går inte.
Damen blir rasande – hon ska ha sin femhundring, annars kallar hon på polis.
Jag blir stressad och börjar också gräva. Och ja, jag har en femhundring. Jag säger:
– Vi skulle kunna växla? Om du ger mig dina 37 kronor, plus pengarna du får tillbaka där – jag pekar på killen i kassan – så får du min femhundring. Plus grejerna du handlat.
Då blir hon ännu argare. Hon vill absolut inte ha min femhundring, och vem är jag som lägger mig i?

Jag vet inte om damen ovan skulle ha nytta av den artikelserie jag gjort som startar i Expressens söndagsmagasin i dag: Hjärnträning – vår nästa stora folkrörelse.
Den handlar i alla fall om dysfunktionella vardagsbeteenden som hennes, och hur man kan fixa till dem med hjälp av hjärngympa – precis som man kan stärka en skadad rygg genom att träna hos en sjukgymnast.
Jag har intervjuat en rad hjärnforskare samt Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi (tillika deckarförfattare), som guidat mig genom senaste nytt om hur vår hjärna arbetar. Hjärnan är oändligt mycket mer formbar än vad vi tidigare trott, menar forskarna. Därför kan den – och bör – tränas. Den som medvetet tränar på att exempelvis acceptera och tycka om sig själv – den skapar sådana ”tankespår” i hjärnan. Till sist har man ett nätverk av särskilt hopkopplade nervceller som blivit så kompetenta att de kan arbeta automatiskt. Att gilla sig själv har blivit en vana: en kompetens.
Åsa Nilsonne är övertygad om att vi står på tröskeln till en förbättrad mental folkhälsa: Lika fysiskt friska som vi blivit de senaste hundra åren – medellivslängden har ökat från drygt 50 till drygt 80 – lika lyckliga kommer vi att kunna bli de närmaste hundra åren!
– Vetenskapen har gjort våra kroppar friskare än någonsin – nu har tiden kommit att göra detsamma för psyket, säger hon.
– På samma sätt som vi på gymmet kan fokusera på att träna benen eller axlarna kommer vi att få övningar som matchar de mentala behov en person har. Vi kommer att veta exakt vilken del av hjärnan vi bygger ut, och varför.

7Eleven-damen ovan skulle behöva intensivträna den del av hjärnbarken som kan beskrivas som ”hjärnans dirigent”: som reglerar känslor och beslut. Det finns studier som visar att munkar som mediterat länge har tjockare hjärnbark i dessa områden. De har utvecklat sin förmåga att gasa känslor de mår bra av – och bromsa känslor som hindrar dem; som oro, ångest, eller i 7Eleven-damens fall: irrationell ilska.
Damen kan då känna igen och bedöma sin ilska som en känsla som hindrar henne (och oss andra i rummet) och skruva ner den. Då öppnar sig samtidig hennes psyke för information som inte handlar direkt om henne (när vi är arga tappar vi oftast förmågan att se nuet ur någon annans perspektiv). Hon får utrymme för tankar som: Varför försvinner 500-sedeln? Jo, för att skydda 7Elevens personal. Vore kassan fylld med sedlar skulle rånen bli fler. Alltså: För en god sak.
Hon skulle kunna gasa den bra-känslan – vilket hon lärt sig i sin hjärnträning. Och tänka: Vad spelar det egentligen för roll, om jag har hundringar, tjugor och mynt i stället för en femhundrasedel i min plånbok?
Hon tar emot sin växel, och sina varor – går ut och tänker inte mer på saken.

Sötsug är en annan känsla som många av oss skulle vilja kunna skruva ner som om vi hade en volymknapp i skallen.
Hur hjärngympar man bort sitt beroende av snabba kolhydrater?
• Jo, förklarar Åsa Nilsonne: Genom att motionera hjärnans PFC (prefrontalcortex) – till exempel genom meditation, mindfulness, kognitiva övningar.
Du får ett sug och vill ha chokladkakan, nu! Känslorna börjar blossa i de djupare liggande, äldre delarna, av hjärnan. Belöningssystemet gör sig redo att slås på.
Men har du då tränat hjärnans nyaste tillbyggnad – pannloben, och framför allt dess främre del, PFC – kan den träda in och styra, och hjälpa dig att tänka: ”Nu vill jag alltså ha choklad. Jaha. Men hur kommer jag att må om tio minuter? Om en halvtimme? I morgon?”
Till slut kan man få förmågan att avstå att kännas som en belöning.
• Man kan också intervallträna genom att låta sötsuget ”värka ut”:
Du bestämmer dig för att låta det komma, och gå. Hur känns det? Är det outhärdligt? För kvinnor som fött barn: Jämför. Du kanske står ut?
• Man kan vidare konditionsträna hjärnan genom att sitta på ett kafé utan att äta något sött:
När du utsätter hjärnan för det som den stimuleras av tillräckligt många gånger – utan att ge den vad den ropar efter – då klingar suget av.

Brainbuilding kommer, var så säker.