Veckan med Vickan – varje söndag

Veckan med Vickan – varje söndag

Vi älskar det vanliga

Senaste inläggenPosted by Victoria Lagercrantz Sun, March 18, 2012 23:29:28

Plågade Daniel med sitt stelopererade leende – hur ska han klara prinsjobbet och pressen? var vi väl många som undrade. Nu inser jag att han har fått Sveriges lättaste jobb; han behöver bara vara lite vanlig.

På presskonferensen morgonen efter Estelles födelse räckte det med att han stod där och såg ut som en vanlig nybliven pappa (utom klädseln och frisyren) – rörd och omtumlad – för att hans framträdande skulle hyllas och succéförklaras.

Och med ens blev det tydligt vilken onaturlig och ”knepig” utstrålning de andra medlemmarna i kungafamiljen har – som om de inte har förmågan att producera vanlig mänsklig värme. Utom Victoria som alltid framstått som mer naturlig och – ja, vanligare än sina föräldrar och syskon.

I dag publicerar Expressens söndagsmagasin mitt reportage om Sveriges vanligaste kvinna. Hon heter Anna Maria Johansson, med tilltalsnamnet Maria; hon är 42 år, har två barn – en pojke och en yngre flicka – bor med sin man i en villa värd cirka en miljon kronor och gör en utlandssemester om året. Hon jobbar i vården, är 167 centimeter lång, har skostorlek 38 och motionerar en halv timme om dagen.

Jag designade typkvinnan bland annat med hjälp av Statistisk årsbok 2012 från SCB – och så hittade jag henne i Sundsvall.

Hon fanns, på riktigt! Tvåbarnsmamman Maria Johansson, 42, undersköterska på hjärtintensiven, svarade lugnt och glatt på mina frågor och ALLA fakta ovan stämde, och hon sa:

– Jag vill hellre vara vanlig än udda – jag är supernormal.

Maria i Sundsvall har dessutom förverkligat en av de mest typiska svenska drömmar: Den om en egen stuga nära vattnet; hon har nyligen ärvt sin farmors fjällstuga, bara hundra meter till sjön.

Läs om Maria i Expressen Söndag – och även jag blir intervjuad på ett hörn om hur pass vanlig jag är.

Mer och mer vanligt blir det att campa – men det ska vara bekvämt. Cirka en miljon svenskar har en sovplats i en husvagn eller husbil i vår. Och trenden pekar mot rullande hem med hotellkänsla – med allt från inbyggda espressomaskiner till sminkbord och massagesäng.

Läs mer i mitt reportage i ICA-kuriren.

Och så har jag fått tjuvkika på vårens relationskomedi som verkar urkul – på ett event i torsdags med förhandsvisning på Intiman där jag var moderator.

Föreställningen – med Johan Ulveson, Maria Kulle och Johan Rheborg (JR var roligast på smygvisningen) med flera – handlar om det kanske vanligaste av svenska semesterdilemman: Om hur svårt det kan vara att ordna en trevlig familjehelg när de vuxna syskonen med respektive ska kokonga i ett hus på landet.

Vanliga förvecklingar att älska.

Ego-Mormor och Mormor-Martyren har samma problem

Senaste inläggenPosted by Victoria Lagercrantz Sun, March 11, 2012 12:22:57

Amelia Adamo ringde mig och bad mig reda ut det här:

Att bejaka sig själv är viktigt, det vet vi – men när blir man ett ego?

Var går gränsen mellan en sund egoism och en negativ, destruktiv?

Intressant fråga – i dag när ”lyssna inåt” och ”förverkliga sig” har blivit religion. Svårast att hitta balansen är det kanske för Mappie-generationen vars egna mödrar och förebilder ofta var hemmafruar och sedan – när de fick barbarn – extraknäckte som mormor och farmor så fort barnbarnens föräldrar (de blivande mappiesarna & pappiesarna) kallade.

Men mappiesarna vill i mogen ålder som bekant resa, jobba, studera, gympa, åka på spa med väninnorna…

I artikeln – i M Magasin – intervjuar jag bland andra psykologen och psykoanalytikern Lena Teurnell, som i höstas kom ut med superintressanta boken Narcissism – jag, mig och mitt (Lind & Co).

Hon berättar om en kvinnlig patient som inte klarade av att säga nej till att ta hand om sina barnbarn. Till slut skaffade hon ett för henne giltigt skäl; hon tog ett jobb – för att ha jobbet att skylla på.

En annan patient – en kvinnlig chef med stort ansvar – hade motsatt problem. Det bästa hon visste var att sitta ensam mitt i natten och arbeta med företagets budget. Nära relationer hade blivit ointressanta, och hon sa alltid nej till att vara med barnbarnen (om hon någon gång fick frågan). Hon kunde inte säga ja.

Lena Teurnell förklarar att ”Ego-Mormor”, som förverkligar sig dygnet runt och aldrig ser sina barnbarn, ofta har samma problem som ”Mormor-Martyren” som inte kan säga nej till att ta hand om dem.

– Om man frågar de här personerna vad de verkligen vill har de oftast inga svar.

De har tidigt i livet lärt sig att det de vill är lika med vad de måste och borde – deras självkänsla är prestationsbaserad.

En läsare skrev på www.m-magasin.se:

Jag fångades av artikeln ”När blir du ett ego” där jag kände att jag fick lite stöd i att jag ska satsa på mig själv för en gångs skull. Jag har gått igenom ett par trauman i mitt liv och jag har hela tiden fått fixa det själv. Så nu är det min tur att få njuta lite i den mån jag kan.

Skrev en Birgitta – och putsade lite på mitt ego.

Läs också mitt dokument från i veckan om den nya ironiska generationen.

”Vi har glömt hur man gör när man stressar”

Senaste inläggenPosted by Victoria Lagercrantz Sun, January 22, 2012 20:28:11

Jag jobbade med Expressens magasin Drömhus utomlands i november – bilagan har sålts med Expressen i veckan.

– Jag ska skriva livsstilspornografi för 40-talister, sa jag – först – till vänner och bekanta som undrade hur det gick med frilanseriet.

Men ämnet kom närmre och närmre mig själv. Och efter tolv reportage hade jag ont i hjärtat av all avund och alla önskedrömmar: Ta paret Eva och Peter Roovete som jobbade heltid som ekonomer och pendlade två timmar varje vardag mellan Järfälla och Stockholm. De sa upp sig och köpte en gård i Frankrike där de i dag driver ett pensionat: La Pomme dOr, Guldäpplet.

– Vi har glömt hur man gör när man stressar, säger de.


Billigare flygresor och fler flygförbindelser, sjunkande bostadspriser och en stark svensk krona har gjort drömhuset utomlands till ett realistiskt mål för svenskar som har god ekonomi men utan att vara Krösusar.

För tio år sen var det förmögna, golfspelande par i medelåldern som investerade i hus utomlands.

I dag har barnfamiljer råd. Som familjen Jansson på Värmdö: Thomas och Fatima och deras söner Loke, 10 och Linus, 5. De siktade in sig på spanska solkusten där bostadspriserna har fallit med i snitt 30 procent sen 2007.

Så köpte de sin lilla vita sommarvilla för 750 000 kronor – ett fritidshus i Sverige kostar i snitt 1,4 miljoner – och nu fyndklickar de flygresor, och åker ”hem” till värmen i Costa Blanca, ibland över en långhelg.

Familjen har räknat ut att de betalar 1400 kronor i månaden till Spanienhuset: vatten, el, försäkringar, tillsyn av bostaden och så vidare.


Reine Jidbrant från Göteborg som köpt ett sommarhus i Toscana-Umbrien berättar att det tar lika lång tid för hans svåger att resa dörr till dörr till sitt fritidshus i Sälen, som det tar för hans familj att åka med Ryanair till Rom, och susa med hyrbilen till huset som ligger på en kulle med utsikt över sjön Lago di Chiusi.

Utomlands har kommit närmre; att flyga till Barcelona kan vara billigare än att baxa sig till svenska fjällen.

Eller som Ariana Mellqvist från Falun sa.

– Senast jag var i Stockholm och köpte tunnelbanebiljetter för 200 kronor insåg jag att min flygbiljett till Frankrike kostade mindre.

Hon – pensionerad lärare och rektor – och henne man Arne – anställd på CSN – sålde radhuset i Falun och köpte en villa i södra Frankrike (i ett område där priserna minskat med 15 procent): ett vitt stenhus på 180 kvadrat med gästhus på gården och en tio meter lång utomhuspool. På tomten, som är nästan 4000 kvadrat och ligger på en höjd, växer mandelträd, fikonträd, persikoträd… Ariana har planterat rosor och lavendel längs gången mellan hus och pool, och snart – i februari – slår magnolian ut.

Aj.


Hemma hos Ingmar Bergman – 5 kom ihåg-regler

Senaste inläggenPosted by Victoria Lagercrantz Sun, January 15, 2012 18:20:00

Jag visste inte att även journalister kan söka stipendie för att bo i Ingmar Bergmans efterlämnade hus på Fårö, bland hans möbler och saker. Men det kan man – om man är ”projektorienterad” och kan argumentera för hur vistelsen konstnärligt kan återgälda Fårö och Gotland.


Jag skrev om Bergmangårdarnas finansiella situation på Expressens kultursidor. Därefter kom en artikel i Hela Gotland, och TT Spektra med flera hakade på.


Man får inte bo i Bergmans allra heligaste: det 54 meter långa bostadshuset, Hammars. Men som stipendiat kan man sitta och jobba där, bläddra i böcker i hans bibliotek och relaxa i meditationsrummet. Eller kolla på Bergmanfilmer på VHS-spelaren.

Man får inte heller bo i Kvarnen vid Bergmans gamla fårögård Dämba; väderkvarnen är numer norske IT-miljardären Hans Gude Gudesens privata bostad. Det var som bekant mecenaten Gudesen som köpte Bergmans fyra hus – för upp mot 50 miljoner, spekulerades det – samt ropade hem merparten av bohaget på Bukowskis där 337 föremål klubbades för totalt 18 miljoner kronor. Möblerna och prylarna fraktades till Fårö där Bergmans hus redesignades i ett så ursprungligt skick som möjligt.


Som stipendiat kan man checka in i Skrivstugan – enkel stuga, med havsutsikt. Och platsen för försoningsscenen mellan Johan och Marianne i Scener ur ett äktenskap (1973).

Eller i Ängen – vitt stenhus med gästhus, ett par hundra meter in i skogen från Hammars. Här finns tre cyklar att låna.

Eller på Dämba – fårögården från 1854 cirka tre kilometer från Hammars. I en lada vid Dämba finns ”Kinematografen”, Bergmans privata biograf där han såg två filmer om dagen. En gammal domare sägs spöka i syrénhäcken. Här finns två cyklar att låna.


Några kom ihåg-regler för dig som funderar på att söka:


• Barnförbjudet

Barn är inte tillåtna på Hammars. Och du får inte visa Hammars för dina vänner.


• Retreat 2012

- Ingen uppkoppling vid Skrivstugan. Och ingen tv.

- Ingen uppkoppling eller mobiltäckning vid Hammars. Och ingen tv.


• Starka nerver krävs

Man måste vistas på Bergmangårdarna i minst tre veckor (och högst tre månader).


• Pälsfritt

Du få ej ta med hund eller katt.


• Husa ingår ej

I stiftelsens stadgar står: ”I Bergmans anda ska Bergmangårdarna vara en arbetsplats och ett refugium.”

Detta hindrar inte att man på ett ganska obergmanskt vis själv får handla mat på ICA Fårö eller i Bungehallen i Fårösund, laga maten, diska och bädda samt städa.

Ur de praktiska anvisningar för boende på Bergmangårdarna:

”Städutrustning och rengöringsmedel finns i husen, liksom anvisningar för slutstädning.”

”Hej, det är Carola”

Senaste inläggenPosted by Victoria Lagercrantz Sun, January 08, 2012 17:42:31


Jag slår mig ner i soffan i en hotellobby i Göteborg strax före jul, och mobilen ringer.

– Hej, det är Carola.

– Ja, hej… säger jag.

Och Carola berättar att hon blir lite sen, men vi ses, hej hej!


Sen sitter jag där med mobilen och känner mig lite underlig. Carolas röst, The Voice – i min mobil.

Hon finns, alltså. Och jag inser med ens vilket fenomen hon är – 2013 är det 30 år sen Främling.

Det kändes som att vänta på kronprinsessan nästan. Carolas presstjej var i Stockholm och kunde inte vara med vid intervjun. Skulle hon ha livvakt? tänkte jag – men nej, det verkade ju inte klokt. Någon annan assistent?

Men hon kom alldeles ensam i en taxi och in i lobbyn med energiska steg, och där var hon.


Jag blev lika överraskad som när jag intervjuade Staffan ”Vilse i Pannkakan” Westerberg i Luleå – som jag trodde skulle vara vag, mild, tramsig och konstig. Och mötte ett beläst teaterproffs: skarp och närvarande.

Carola var visserligen intensiv, självlysande – det hade jag väntat mig.

Men hon kändes betydligt mer cool och avslappnad än vad jag trott. Och framför allt: Mer krass och humoristisk. På en skala mellan Monica Zetterlunds sälta och vemod och en bokmärkesängel, placerar jag Carola en bit närmre det Zetterlundska efter att ha träffat henne.

Hon berättade med kul självdistans om allt från sin nya diet och träning – hon har gått ner 10-12 kilo sen i juli – till att hon skulle vilja göra en allvarlig teater-, eller filmroll.

Och hennes råd till unga med artistdrömmar förvånade mig. Jag trodde hon skulle säga något om att följa sitt hjärta, hon sa:

– Utbilda dig, och skaffa dig ett jobb. Branschen är stentuff, du måste ha en bas.

Jag tyckte om henne, solklart.

Hela intervjun kan du läsa i dag i Expressen Söndag.


PS. Jag följer talangtävlingen The Voice, med barnen. Måste erkänna att momentet jag gillar bäst är det när den valda talangen ska utse sin coach – och väljer bort en eller flera av storheterna Carola, Petter, Ola Salo, Magnus Uggla.

Hälsosam förnedrings-tv som Idol-juryn skulle må bra av.


Jag vill ha prylfrid 2012

Senaste inläggenPosted by Victoria Lagercrantz Sun, January 01, 2012 21:18:18
Jag tror inte på löften – däremot på viljan.
Det är så mycket innerligare att säga Jag vill älska dig i nöd och lust än Jag lovar att älska dig i nöd och lust.

Men i år har jag ändå ett nyårslöfte – eller åtminstone en nyårsambition – lika trendigt och PK som Årets julklapp, den färdiga matkassen.
Jag har bestämt mig för ett köpstopp – inspirerad av trebarnsfamiljen Wallsten i Norrköping som jag intervjuat i dagens Expressen Söndag.
Wallstens hade köpstopp hela 2011, och handlade inga prylar eller kläder, utom det absolut nödvändigaste. Däremot har de unnat sig upplevelser – som bio, resor, konserter, restaurangbesök. Och de två äldsta döttrarna (9 och 6 år) har fått månadspeng som de köpt vad de vill för; de sparade till var sitt marsvin, och en bur från Blocket. Familjen har handlat förbrukningsvaror som vanligt: mat, tvättmedel, glödlampor, schampo, tulpaner… Så de har inte varit hardcore-köpstoppare. Det viktiga har varit att noga tänka igenom varje köp: Behöver vi verkligen det här?
Pappan Erik förklarade att köpstoppet var ett miljöbeslut, och de var trötta på konsumtionshetsen.
– Vi märkte att barnen ville ha saker snarare för kicken att få prylen än att sedan leka med den och vårda den.

Det där åkte jag hem med – och nu är min idé: Inga onödiga prylar åt barnen 2012. Ingen mer tidning med plastleksak i, inga glitterdiadem eller frestande pyssel, lasersvärd, nyckelringar och gummimonster från myntmanicken på ICA… De där prylarna som är som socker – som ger blixtsnabb behovstillfredsställelse, och sen – tomhet, och längtan efter mer.
Jag önskar att jag kunde säga som familjen Wallsten: att jag vill värna om miljön. Men jag vill i första hand värna mig själv. Vårt hem svämmar av barnsaker – och jag är trött på att sortera, leta, trösta när något gått sönder eller något syskon ”tagit” eller ”förstört” en grej.
Jag vill ha prylfrid 2012.

För egen del har jag redan ett slags köpstopp sen några år – kanske för att både jag och min man är helt ointresserade av teknik och prylar till hemmet. När vi flyttade ihop bidrog vi med var sin kökskniv till hushållet – vilket intressant nog ömsom förfasat, ömsom fascinerat omgivningen. Varför har ni bara två knivar? frågar alla som upptäcker vår magra knivpark. Och: Varför köper ni inte fler?

Inga onödiga prylar, alltså. Däremot tänker jag köpa kläder vid behov. Och presenter till barnen när de fyller år, och till jul. Familjen Wallsten var konsekventa och gav barnen upplevelsepresenter. Och när de behövde luciaskjortor i julas efterlyste de begagnade på Facebook – så ambitiös skulle jag aldrig bli. Då shoppar jag nya på Åhléns. Det blir ett köpstop light för mig, inser jag.

Köpstopp är för övrigt ett ord med två tontoppar – som älskling, lejon, gummi. Ord som är typiska för många svenska dialekter och låter komiska för till exempel ett engelskt öra.
Jag fick en trevlig pratstund före jul med Svenska akademiens nya ledamot på stol 6, professor Tomas Riad, specialist på svenska språkets ljud. Han förklarade bland annat varför kocken i Mupparna som pratar ”skojsvenska” låter som han gör: ”Ehula hule de chokolad mus.”
För engelsmännen domineras svenskan av ljudet u. Och det låter som att vi sjunger. Satsmelodin går upp och ner och upp igen. Och orden med två tontoppar låter alltså lustiga som studsbollar för en britt.
Läs mitt dokument om Tomas – och hans nya arbetsplats, Akademien, med dess pärlband av skandaler och stridigheter – här.

Testa dig: Är du en rurbanist?

Senaste inläggenPosted by Victoria Lagercrantz Mon, December 12, 2011 15:57:53

På Renstiernas gata 28 på Södermalm låg tidigare en blinkande dunkande butik där man kunde köpa diskokulor, förstärkare, strålkastare, mikrofoner.

Förra hösten öppnade Saltå Kvarn – Järna-antroposofernas ekoföretag – en sakral filial med surdegsbröd och giftfritt närodlat i samma lokal.

Lappkastet är symboliskt: I dag är det trendigt att leva lantligt och ”äkta” mitt i city. Laga maten från grunden, utan tillsatser, med lokala råvaror. Vårda prylar med omsorg: laga den ärvda soffan i stället för att stressa ut och shoppa en ny.

Rurbanism heter denna livsstilstrend som sprider sig över världen, och tar sig lite olika uttryck i olika länder – och stadsdelar, som i Stockholm: På Östermalm brittisk lantlook som andas godsliv och rävjakt; på Söder dominerar Timotejtjejen med broderad kofta, volangkjol och bebis i bärsjal. Men det gemensamma är stadsbornas längtan efter något mer ursprungligt och äkta. Rurbanism står för rural (lantlig) och urban.

I Expressen Söndag – som du kan köpa i dag – har jag skrivit ett reportage om rurbanismen och intervjuat en tvåbarnsfamilj i Johanneshov, Stockholm, vars lägenhet är ett lapptäcke av ärvda ting och second hand. Deras måtto är att inte köpa nytt – vare sig kläder, prylar eller möbler.

Mamman arbetar som miljövetare och driver dessutom ett eget företag.

Men rurbanismen – varningsflagga här! – när en dröm om hemmafrun, eller snarare: Den tid hemmafrun la ner på allt från långkok till broderier. Tänk kafferep i stället for take away-kaffe.

Men vem ska sopsortera, baka surdeg, pynta fram Lönnebergakänslan i hemmet och laga kuddarna? Den moderna mannen?

Jag återvänder till den lilla stridsskriften Rent och fläckfritt (Lindqvists 1956), där 50-talets hemmafru uppmanades att vårda familjens kortlek i stället för att slänga den och köpa en ny:

”Rör ihop en smet av talk och bensol, doppa en bomullstuss i smeten och gnid rent varje kort på båda sidor. Lägg därefter ihop kortleken och låt den torka under lätt press. Till slut poleras varje kort med talk.”

Ett tidigt uttryck för fanatisk rurbanism, kanhända.

Ibland måste man knövla ihop skiten, kasta den i hushållssoporna och köpa nytt.

Testa dig – är du en rurbanist?

Potatismos i dag till middag.

A. Du vispar ihop pulvermos. Enkelt, billigt, gott.

B. Pulvermos är ok när det är bråttom, men hemlagat är förstås godare och nyttigare.

C. Du inte bara skalar, kokar och mosar själv – dessförinnan har du handlat potatis som är garanterat giftfri och närodlad. Du njuter av att det tar tid att laga moset.

Gummistövlar och träskor lanseras i modern design.

A. Samtliga ser töntiga ut.

B. Visst – en del modeller är riktigt snygga.

C. Ger dig markkontakt med det svenska bondesamhället mitt i city, härligt! Du ställer skorna så att de syns i hallen.

Dags att toppa pizzan med basilika.

A. Du strösslar ur kryddburken.

B. Färsk basilika är godare.

C. Du nyper ur basilikan du själv drivit upp från frön. Att se basilikan växa och frodas i krukan i köksfönstret är livskvalitet!

Kolla, en second hand-butik!

A. Prylarna luktar äckligt – du skulle aldrig sätta din fot där.

B. Ibland kan man göra ett riktigt fynd.

C. Ärvda prylar och kläder har ett mervärde jämfört med nya.

Du ska bjuda på kaffe och bullar hemma hos dig.

A. Bullar från 7 Eleven funkar – billigt, gott.

B. Det ska helst vara hembakat, eller nybakat från ett bageri.

C. Hembakat, med ekologiska råvaror. Du maler ekologiska kaffebönor. Sen dukar du med ärvda, sirliga kaffekoppar. Du vispar Åsens lantmjölk (från glada Skånekossor på grönbete); mjölken är inte homogeniserad och smakar därför som på mjölkkannornas tid.

Mest A:n = Du är totalt orurbig.

Mest B:n = Du är en potentiell rurbanist.

Mest C:n = Du är en superrurbanist!


Tack!

Senaste inläggenPosted by Victoria Lagercrantz Sun, November 27, 2011 18:18:55
Tack alla ni som hört av er och klagat för att jag bloggskolkar. Snart tillbaka – intensiv arbetsperiod just nu!

« PreviousNext »